Januari, februari...

Oxveckorna rullar på. I morse drog jag på mig gummistövlarna för att bemästra snösmältningen på min dryga två kilometer långa promenad till tåget. Jag upptäckte att den högra stöveln läckte, huga. Det är som jag alltid har sagt: högerstövlar kan man inte lita på. Hö hö.

Annars har den sydsvenska vintern varit bister. Kattens lilla by är ett riktigt köldhål, en gång sjönk termometern i bilen tio grader på vägen hem från den närmaste affären, 6 kilometer bort, från -4 till minus -14. Årets rekord lyder -17.

Jag älskar de där kylslagna morgnarna. Den där -17 morgonen var magisk. Knarret under kängorna, stillheten, spåren i snön efter hare, rådjur, räv och vildsvin, ugglan som svepte förbi ljudlöst. Det var nästan så jag trodde att gråben skulle komma lommande över åkern.

Men det dröjer nog innan han etablerar sig här i krokarna, i alla fall så länge Lena Ek får råda. På förekommen anledning: Bäste Gustav Fridolin, det var väl onödigt att berömma henne just idag när hon än en gång försöker tillåta licensjakt, trots varningar från EU! Fridolin tycker nämligen att Borg är regeringens stora bromskloss i miljöfrågor, och visst, det är han, men det är väl inte så konstigt, han ju kapitalist, för bövelen! Är det inte då värre att Lena Ek i egenskap av miljöminister agerar som hon gör i vissa frågor?

Jag bara undrar.

Galgbacken

Lagstiftning mot näthatet? Från politiskt håll talas det om detta. Och om man någon gång har dristat sig till att läsa dessa hatiska människors besinningslösa inlägg när någon medborgare, ofta journalister, har uttalat sig på ett för högerextremister misshagligt sätt, ja då är det lätt att vilja lagstifta; att läsa nätmobbens formuleringar är att kastas tillbaks till det gamla samhällets galgbackar där masspsykotiska utbrott för en stund stillade allmogens smärtor. Det är alltså på en sådan nivå många skiver.

Rena hot ska givetvis lagföras men det är inte så enkelt, vår yttrandefrihet är omfattande och skall så vara, många kommentarer är vaga både i fråga om avsändare och mål för den hatiska formuleringen.

Är det då kört? Ska hatiska inlägg tillåtas slinka undan? Nej, det tycker inte jag, men jag är osäker på om utökad lagstiftning, anpassad till det specifika mediet, är rätt väg att gå.

Trots allt så försvann de offentliga bestraffningarna en gång, och med dem galgbackens skränande hop! Och det ger ju viss tröst. Incitamentet för denna gigantiska förändring i vårt sätt att se på rätt och fel, liv och död stavades utbildning. Med folkrörelserna och utbildningsreformerna under 1800-talet klev den moderna människan fram.

Rasisten som hatar på nätet är däremot en postmodern slaggprodukt, en bakåtsträvare, utvecklingsfientlig, ovetenskaplig och icke-analytisk.

Alla vi som jobbar med barn och unga har en oerhört viktig uppgift, viktigare än någon matematisk ekvation, nämligen att tala med dem om vår gemensamma värdegrund, vår respekt för livet och vårt globala ansvar.

Vi börjar med den store Z

Statarkatten ruskar liv i bloggen med att konstatera att Zlatan inte fick plats i FIFAS världslag. Att FIFA  består av en samling snarstuckna gubbar som inte gillar frispråkiga spelare, som Zlatan, bekräftas med detta häpnadsväckande tilltag. Vad ska Zlatan göra för att få ett erkännande av dem? Efter uppvisningen i Friends vann han slutligen engelsmännens respekt, och i Sverige är det väl bara SD:are som sitter i sina hörn och skriver citattecken runt ordet svenske i meningar som: den svenske anfallsstjärnan Zlatan...osv. Men FIFA? Nej, nej.

Såg ni FIFAS lag, förresten? Bara Barca, nästan, löjligt. Jag kan nämna en handfull spelare från Bundesliga eller Serie A som borde få  konkurrera om de där platserna!